undisclosed desires

Jonas är den enda som ser någorlunda normal ut. Lite top model över den killen. (han i rutiga skjortan).
Tommy kramade en när man kom, Marie och Tobias med sen fick man ett handslag av Jonas, haha ochsåvidare?
Jag tål ju inte alkohol sådär värst bra så jag höll mig till den alkoholfria bålen. Fick väl säkert sammanlagt 3-4 Gin? 2 öl och ett stort glas vodka. uh. Allt försvann, haha inte vare då jag som drack det iallafall. Min farbror Stefan tog en av mina Gin (vilket var bra) hade ingen lust med dricka, vet bara hur det blir. Och ja dendär Stefan hade väersta deeptalken med mig. Jag trodde jag skulle dö. Han frågade bla varför jag piercade mig.
- Är det någon som går fram till dig och säger att du är söt med dendär?
Nej.
-Är det någon som går fram till dig och säger att du är söt då?
Nej.
*öppnar munnen som en hungrig katt* och säger - Hur många blinda killar går det på Polhem? 600? 700?
hah<3
-Man ska inte ge upp, Ida. Tryck inte ner dig själv för det är du inte värd. Vill du bli nånting stort, så bli det! Du måste bara tro på dig själv! Du förtjänar att bli nånting stort. Tycker inte du?
Du måste ha självförtroende!
Han klappade mig fan på kinden flera gånger, det kändes som att jag hade en pappa. Och han sa att jag var söt, liksom det har aldrig pappa sagt vad jag minns? Och han verkar vara den enda som accepterar mig som jag är, han accepterar att jag är blyg. Vilken människa har någonsin gjort de? Det är förjävla jobbigt att höra hur jävla blyg man är varje gång man hälsar på pappa, farmor och farfar osv..Stefan sa iallafall att är jag blyg så är det ju så, det jag jag och det ska jag inte ändra på. Guldregn på han.

Sen kom vi in på nånting annat..
- Har mamma pratat om sex med dig då?
HAHAHAH nej!
-Men jag är ju din farbror, jag måste ju få fråga. Klamydia, heter det så?
alltså, lol verkligen lol.

Sen kom Robin? eller var det Dennis? Dom är ju fan snarlika..
''Vad fin du är''
Hahah vafan skojar folk med mig?! Jag bah: HAHAHAH TACK..^o)
Sen kom Tobias och sa samma sak, alltså what..? Och när jag var ute och tog luft kom någon av domdär snarlika personerna och sa att jag var fin igen...alltså aaaaaaaah. haahahh, uh. Jag dog ju fan.

Jonas och hans kompisar såg ut att försöka muntra upp emobarnet själv (mig), kom med en massa dricka.
uh, dricker ju inte ens. Mådde ju dåligt efter en klunk, haha. Jag vill inte framstå som tråkig men jag är jävligt jävla tråkig..

Sen kom Jonas fram till mig, kind mot kind.
-Inget fyllesnack nu, men du är fan min syster. Det har du alltid varit!
Vad svarar man på nånting sånt? Jag blir ju helt rörd, haha. Jag tror inte han förstår hur glad han gör mig.


Sen kommer vi till förstörarna av kvällen, vilka kan det vara OM INTE ''pappa'' och Maria..
Pappa har trackat mamma hela jävla dagen idag, skickat sms och ringt 1000 ggr. Han vägrar skriva på pappren om att jag bor här så nu har jag ingen adress alltså. JAG HAR INGEN ADRESS.
Vad är hans jävla problem med att jag bor här..?

Jag blev ganska nedstämd och skrev ett jäkla pissmeddelande.
Jag skrev att han aldrig mer ska ringa när han är full igen och att han inte förstår hur jävla mycket dom förstör.
''Hej ida! Pappa fick ditt meddelande, men jag bara säger dej, att skyll INTE på pappa. Sen vill jag att DU ringer och hör av dig mer. Kajsa brukar göra det och det vill vi att DU också gör. Du behöver vara här ett tag så du får lite självförtroende.
Du är så j-la GO, det fick jag intryck av när jag hämtade dej i bollnäs sist./kram/jag tycker oxå det är jobbigt./ds''

Då svarade jag att det inte är så väldigt trevligt att höra av sig när dom är fulla hela tiden. Sen skrev jag att det är DOM som behöver självförtroende som dricker hela tiden. Hur ska jag få ett bra självförtroende hos två alkoholister? Ska jag också börja dricka som ni gör? Ni är ju väldigt bra förebilder..

Emellan där försökte pappa ringa mig sjuhundra gånger men jag orkade inte svara. Jag skulle bara gråta.
''Svara, ja ä inte full''
ORLY..?

Sen skrev Maria igen..
''Det där var INTE snällt sagt. Vi sitter INTE o dricker jämt. Både pappa och jag har faktiskt ETT JOBB att sköta. Va du har fått ifrån att vi bara sitter och dricker, det SKULLE JAG gärna vilja veta?''
Jälva subba.
Jag skrev tillbaka att det är så konstigt att de nästan bara hör av sig när de har druckit. Det stärker ju verkligen mig som person.
Vi som pratade om att jag behövde ett självförtroende liksom? inte alla bevrar hemma i dammen där inte..

''Pappa ringer dej för det mesta, men DU svarar ju inte.VARFÖR? Jag däremot ringer min son, och vi pratar med varann som vuxna personer, det vill pappa göra med dej oxå, men du kan inte.VARFÖR?VARFÖR KAN DU ALDRIG RINGA PAPPA el MEJ, o fråga hur det är..eller tala om något som DU är glad över etc etc.''

Sen pappa.
''Törs du svara eller har mamma sagt nåt nu igen''

Sen tillslut jag.
''Nej jag kanske inte törs. Jag skulle ändå inte få fram ett ord.''

Jag satt där inne i rummet och grät, fick titta ner i händerna för att ingen skulle se.
Sen gick jag ut och ställde mig i det förjävla kalla höstmörkret och jag grinade. Fick inte stopp på det heller.

Men det kunde varit värre va..?