bordsvatten
Ibland har jag för mycket fritid då jag halvsover i vardagsrummet och kommer på att jag förmodligen inte har någon framtid, att soffan i vardagsrummet egentligen är den plats jag alltid kommer befinna mig. Något som inte är sådär väldigt uppmuntrande, som om något skulle kunna sabba den här nedsjunkna stämningen? den kan väl inte sjunka ytterligare ett steg? eller kan den det? Jodå, allt är möjligt, tydligen.
Jag har inte läst en enda bok varken igår eller idag och jag som har två prov på tisdag, sjukt vad det går bra för mig. Koncentration är något man inte kan köpa, samma sak med lust och ork så där har vi svaret på frågan jag aldrig ställde. Idag har jag i stort sett varit ensam hela tiden och för första gången i mitt liv tycker jag att det är vidrigt jobbigt att vara ensam i lugnet, i ron som finns då. Jag är ju ensam och stark egentligen, visst? Jag behöver ingen, egentligen .. det vet väl alla. Nej, jag är aldrig ironisk och inte alls skeptisk till livet, framtiden, baktiden, mellantiden, allt. Jag är negativ, en dålig beskrivning men ordet negativ kan fyllas ut till en stor yta. Inuti negativ finns skeptisk, ironisk, elak, dum, weird och ja. Negativ människa med ett negativt tankesätt, negativt beteende, negativ inställning och slutligen NEGATIV JÄVLA SUBBA. Jag har verkligen nått botten de här två senaste dagarna och nu finns det inte längre någon som kan ta min hand för att dra mig upp. Ingen orkar med mig och mitt lidande, gnällande, tjurande, deppande, you name it, för jag verkar inte lyckas, haha. Jag är patetisk, jag vet det.
Det skulle vara fint att ha kurator i kylskåpet. haha nej, kurator var fel, jag menade katt. Fast inte bokstavligt i kylskåpet, bara nära till hands. Jag kan inte prata med någon, det går inte. Mitt privatliv ska inte delas med någon jag inte känner och definitivt inte med någon jag känner. Jag vet att det finns dom som kan lyssna och försöka ''rådgiva'' mig men det finns ingen som någonsin kommer förstå och kunna hjälpa mig. Det jag har är ett stort jävla fel som egentligen bara jag själv rår för, för att göra det enkelt. Jag tänker inte dra in andra i mina problem, jag kan må dåligt ensam. Man mår som man förtjänar och så vidare.
unintended
Att Matt ser så fint sorgsen ut i videon gör heller inte saken bättre, gud! jag är lättpåverkad.
Matthew Bellamy är sex
''sorry guys, i fucked up my face''
haha aw
plug in baby
Igår åkte jag hem från moa och det känns liksom inte på riktigt än, haha. Känns helt konstigt, tomt.
Bussresan tog fan 2h och 45 minuter + att jag hade världens töntslajm-par framför mig. Blev lite smått äcklad faktiskt. eller ja, ganska mycket.
Det jag hade att vänta hemma var fem miljoner böcker, 2 prov, 1 projekt/analys, 1 arbete om diabetes och så har jag inte ens ett skrivarprogram på datorn. Jag får försöka lösa det anyhoo.
MUSE VAR IALLAFALL HELT OBESKRIVLIGT! DET BÄSTA JAG SETT! SÅ FÖRLÅT PANIC, FÖRLÅT!
sen stod matt inte långt ifrån oss en gång och det fanns absolut inget staket, heheh.
näbbmuse <3
kärlek
synthetic blood
Jag skippade min promenad till hälften igår bara för att jag skulle dansa i 2 timmar men det blev typ bara lite mer än 1 timme sen fick vi gå hem. Idag fick vi kompledigt, helt underbart tyckte jag igår men helt värdelöst idag.
Jag får aldrig sova och nu känns det som att jag har blivit helt rubbad och inte kan sova till längre än 8 på helgerna. Idag blev jag väckt 07:45, alltså bara en timmes sovmorgon. Ja, det är synd om mig.
Jag visste inte att vi skulle på kompledigt, om idioten hade sagt det lite tidigare hade inte jag behövt avboka mitt ultraljud på sjukhuset. ( nej jag är inte gravid, det är hjärtkontroll som det så fint heter ).
Nu mår jag illa, sjukt illa. Jag vill sova men hinner inte. Måste börja göra mig i ordning 10 och åka med bussen tio 12. Jag har 4 och 1/2 timmes musik att se fram emot, SUCK.
Joshua fought the battle of Jericho
De kommande två åren var svajiga men jag hade det jag behövde, egentligen.
Hästarna .. katterna .. huset .. som var mitt liv.
Tittar man på bilden kan man inte förstå att tre meter till vänster fanns en garderob där det var inristat med blyerts ''jag hatar mitt liv''
Jag blir ledsen, jag vill inte bli gammal, jag vill tillbaka och vara liten igen.
Vilken årskurs? 4:e eller 5:e
stormy passion fruit
Om jag vore smart hade jag börjat arbeta med min analys men nej jag är jobbigt lat och sitter på en stol som börjar smaka trä.
Tidigare idag drog jag mig ut i spöregnet (som förresten slog mig i ansiktet, gjorde mig kall och svämmade över i mina skor). Det blev en promenad på ungefär 37 minuter så jag är ganska nöjd. 1 vecka av empowerment-projektet avklarad! bara nio veckor kvar ..
Igår gick jag och kewin på den efterlängtade bion som jag så länge har lovat honom att gå på. Det var biopremiär på ''upp''. Den var helt okej, jättesöt och kul i början men barnfilmer som är över 1 timme och med en handling som bara barn förstår sig på är kanske inte i min hög av favoriter. Jag stör mig på allt, typ att det blir stökigt i filmen och jag oroar mig och tycker synd om den som får städa upp. Jag vet ju att det är en tecknad film där ingen behöver städa men ändå.
jag ska följa dig genom eld och vatten över land och hav
Det var ingen bra belysning i musiksalen och jag hade ingen lust att fula ner mig ytterligare med mina glasögon.
Tidigare hade vi idrott, konditionsträning med pulsklocka. Vi ''lekte'' nyast och spelade innebandy och fotboll.
Jag var helt slut efteråt, haha. Så omänskligt otränad men ändå stod jag inte still en minut! (y)
Eftersom jag hatar att duscha med andra så flydde jag till en toa på p1 och tjixade till mig där. Det såg ut som att jag inte gjort annat än att rulla runt i en vattenpöl, så illa.
Min avaragepuls nådde som högst 181, om det är bra eller dåligt vet jag inte men jag startade på 117 i puls.
Nu ska jag duscha och efteråt ska jag slänga mig framför soffan och vila ögonen på the new adventures of christine, eller jag kanske har missat det redan. fan. skitsamma.
tjitjong
felt like I couldn't breathe
Jag var tvungen att snoka mig in på pappas profil på facebook, själva grejen att han har en sån är ju skrattretande. Men bilden av honom med brynäströja och mössa ute i kylan fick det att stocka sig lite i halsen på mig. Min lilla pappa, utomhus, liten och kall. Jag kan inte springa ifrån ångesten och skuldkänslorna, det går inte.
Det känns som att det är mitt fel att saker och ting är som de är. Jag får skylla mig själv som alltid varit en tönt och inte vågat ringa. Men det fanns alltid skäl till min feghet. Jag är inte stark, tvärtom jag är en svag pansyhead.
Jag är 17 år och vågar inte ringa pappa, jag går andra året på gymnasiet och vågar inte prata normalt i pappas närhet, jag är född 1991 och vågar inte gratta pappa på födelsedagen. Jag är inget att ha.
Jag förstår inte hur man som människa kan gå och skaffa barn hur som helst när man sen inte orkar veta av dom.
Det är snart ett halvår sen, igen och det känns som att jag skulle vara en helt främmande person om du stötte på mig i affären. Jag syns inte. (inte bokstavligt talat, jag vet att jag är stor som ett hus och är nästintill omöjlig att undkomma) Det jag ville ha sagt är att jag saknar dig, jag saknar att ha en pappa. Det var allt.
new resistance
Idag är jag sjukt vidrigt sugen på godis allt eftersom jag inte fick något igår .. fick och fick, det fanns inte en jävel som ville ta en promenad med mig till ica och vem fan vill gå själv i mörkret? Jag verkar inte ha någon tur idag heller, även om det fortfarande är dag så har ingen lust och jag vill inte gå och vara tjock på ica själv.
LIKSOM .. KUL
Tur att mamma kommer hem om någon timme så kan hon följa med, det har hon lovat eller sagt.
Hjälp, jag har tråkigt. Jag borde få betalt för att leva.
can't make him love me no matter what i do
Jag är lite lycklig! Liksom, första natten utan svett och boiling kropp vilket betyder att jag kunde sova!
Nu är det bara förkylningen och lunghostan kvar, det är framgång det! haha, låter som någon karaktär från bonde söker fru, hm. Inte bra.
De 3 skoldagarna som jag faktiskt prickade in den här veckan har varit jobbigt hemska. Men nu är det helg, vad nu det betyder. Det är idol senare ikväll, som jag för övrigt har längtat ihjäl mig efter. usch, jag vet. Patetiskt.
För att göra det hela mer patetiskt så har jag nämligen inte bara 1 favorit utan hela 5, eller vi kan säga 4 & 1/2.
Calle, Erik, Nicklas Tove och Karolina. Allt med den där jävla Nicklas är så tilltalande eller säger man tilldragande?
Rösten, musikaliteten, håret !!11!!, stilen, personligheten, glädjen. Ja, nu har jag verkligen lyckats med ett fasansfullt patetiskt inlägg.
Jag vill ha socker
tjing
jag vet inte vad jag drömde men jag vill drömma det igen
I lördags uttalade jag högt ''jag kommer inte bli sjuk, se på mig!''
Runt kvällningen dagen därpå fick jag käka upp mina otroligt kloka, inte så väl utvalda ord ..
Det gick fort och helt plötsligt låg jag livlös i soffan med täcket över huvudet och tyckte synd om mig själv, hah.
Så typiskt mig. Men eftersom jag snart fyller 18 så kan jag faktiskt ta hand om mig själv. jaaa ..
Mamma har hjälpt mig utan att jag bad om det, fast jag har ju klagat en del .. på hur ont jag har, hur varm och svettig jag blir hela tiden, hur det skär i halsen och hur lungorna slemmar upp sig.
Nätterna sen i söndags har varit ett rent jävla helvete. Dagarna är inte lindriga bara därför.
När jag ska sova gör det för ont i kroppen för att kunna slappna av och andas normalt. Jag drar in mig i min mysiga morgonrock för att få pli på skakningarna och sen somnar jag, om jag har tur. Jag vaknar en halvtimme senare av att sängen är helt blöt (det känns som någon har kissat på mig och i min säng, bokstavligt talat)
Bara tanken av att ligga i nerkylt kiss med en kroppstemperatur på 40 är fan inte okej. Det gör ont.
Det som är det stora minuset är att det inte går att göra någonting åt. Försöker jag byta ''position'' (haha) så blir jag kall och eländig vilket får mina leder att dra ihop sig och kroppshåren reser sig maximalt. aj. Sen kan jag ju inte sova på golvet .. jag försöker somna om men vaknar var 15:e minut tills det är för sent för att somna om.
Lägg dig på blött gräs där hälften är frost, ingen big deal.
Nu ska jag sluta tycka synd om mig själv eller nej inte riktigt än. Jag gick faktiskt till skolan idag, trots mammas tjat om att vara hemma eeen dag till. Jag slutade 3, kom hem någonstans innan 4.
-Hur gick det idag.
-helvete
Hur mår du nu då?
-helvete
Jag kanske inte har skrivit det än men 80-tals grejen på musiken var ett jävla helvete det med.
Jobbigt
because I'm your weakness and you're my hero
Dagar som den idag, när allt känns oväsentligt och meningslöst så finns det ändå något som är bra.
Det är bara 21 eller 22 dagar tills vi ses och det kommer bli bra, mer än bra. bäst.
